Sveriges Radio har beslutat att spara 225 miljoner kronor och minska företaget med 180 tjänster varav 84 journalisttjänster.
– Det är ett chockartat besked att så många tjänster förvinner och ett hårt slag mot alla som jobbar på Sveriges Radio, säger Johanna Lindblad Ahl, ordförande i Journalistklubben vid Sveriges Radio.
– Det är en mörk dag för Sveriges Radio men framför allt för de duktiga journalister och andra medarbetare som kommer behöva sluta.
Sen oktober har SJF tillsammans med Unionen, SACO och Ledarna mött företaget i löpande MBL-förhandlingar. Vid nästan 30 tillfällen under fyra månaders tid har företaget bit för bit redovisat det som visat sig vara stora organisatoriska förändringar och besparingar inom programenheten.
– Vi visste att vi skulle behöva bli färre, men att det är så många journalisttjänster som försvinner är väldigt sorgligt och överraskande, säger Johanna Lindblad Ahl.
– Det är riktigt tungt att tänka att vi kommer förlora duktiga och kompetenta kollegor. Men vi ska göra allt vi kan för att så få som möjligt ska behöva sluta ofrivilligt.
SJF har varit tydliga i förhandlingarna med företaget att om medarbetarna blir färre måste uppdraget minskas. Nu kommer redaktioner minska antalet journalister men ha kvar samma uppdrag. Färre personer ska göra samma jobb. Så blir det bland annat på lokala P4-kanaler och Ekot.
– Vi har hela tiden sagt att om vi ska bli färre så måste man också ta bort arbetsuppgifter och produktion. Vi har inte sett det i tillräckligt stor omfattning. Därför är vi riktigt oroliga för att våra medlemmar som blir kvar efter neddragningen kommer gå sönder av stress och press.
SJF har i förhandlingar fört fram synpunkter på att besparingarna borde ske så långt från mikrofonerna som möjligt och hellre i chefslagren ovanför kanal- och redaktionschefer.
Förhandlingarna har avslutats i oenighet.
– Vi är besvikna över att våra synpunkter inte tagits på större allvar i förhandlingarna hittills.
Företagets skäl till besparingarna handlar bland annat om ökade utgifter för utsändning och skärpt lagstiftning när det gäller säkerhet samt beredskapsuppdraget.
– Det är inte journalisterna och journalistiken som ska behöva betala för detta, public service behövs mer än någonsin, säger Johanna Lindblad Ahl.