Vi har nu ett underskrivet nytt kollektivavtal för oss inom public service!
Det är bra att vi har fått till lönehöjningar i samma nivå som övrig arbetsmarknad. Det är inte en självklarhet om arbetsgivarna hade fått välja själva.
Höjda lägsta-löner gör att golvet höjs vilket kan pressa upp lönenivåerna generellt. Även praktikanternas löner höjs som en direkt följd av höjda lägsta-löner.
Självklart hade vi velat komma längre med exempelvis mer semester, bättre anställningstrygghet för vikarier och programanställda samt höjt OB på fredagskvällar med mera. Men vi har också lyckats avstyra försämringar som arbetsgivarsidan har velat få igenom.
Summeringen är att det nya kollektivavtalet är väldigt likt det förra, förutom när det gäller lönerna.
Överenskommelsen om nya löner betyder detta för oss på Sveriges Radio:
Lönehöjningar 4,1 procent från 1 april 2023 3,1 procent från 1 april 2024
Ersättning för OB och övertid höjs i samma takt som din löneutveckling.
Höjda lägstalöner 1350 kronor mer från 1 april 2023 3,1 procent mer från 1 april 2024
Höjda praktikantlöner 5,4 procent från 1 april 2023 3,1 procent från 1 april 2024
Höjd pension Flexpension ger högre pension samt även möjlighet att gå ner i arbetstid när pensionen närmar sig.
Är jag garanterad en viss summa eller procent? Nej, det finns inget garanterat belopp i det nya kollektivavtalet. Vi har individuell lönesättning. Enskilda personer kan alltså både få mer eller mindre än 4,1 procent i lönehöjning i år.
Mer information om det nya kollektivavtalet finns på Journalistförbundets hemsida: sjf.se
Vi anser att programanställningsformen missbrukas inom Sveriges Radio.
Uttalande från repskapet för Journalistklubben vid Sveriges Radio 11 november 2021
Många, om inte en majoritet, av de programanställda har exakt samma arbetsuppgifter som en tillsvidareanställd eller en vikarie.
En programanställd kan i dag vara en producent, en programledare, en nyhetssändare, en digital redaktör, en nyhetsreporter, livereporter eller arbetar under alla dessa befattningar. Detta på ett sätt som inte är avgränsat till specifika program eller programprojekt. I praktiken används anställningsformen som ett sätt att undvika förtursrätt och ta in ambitiösa och duktiga medarbetare utan att behöva ta ansvar för deras långsiktiga trygghet.
Den ursprungliga tanken med programanställningen anser vi är god. Att en person med specialkompetens ska kunna tillföra en redaktion något som inte redan finns där. Ge röst åt fler och skapa bättre innehåll.
Det går alltid att diskutera enskilda fall för och emot, men på systemnivå anser vi att programanställningsformen överutnyttjas på ett sätt som inte var menat från början.
Vi vill att tillsvidareanställningar används i högre grad inom företaget och att andelen programanställningar begränsas. Om inte detta sker måste vi allvarligt överväga att verka för att Journalistförbundet säger upp programanställningsavtalet.
Uttalande från Journalistklubben på Sveriges Radio:
Hot och kränkningar kan aldrig accepteras!
Journalistklubben på Sveriges Radio välkomnar den fällande dom mot en man som hotade Sveriges Radios migrationskorrespondent Alice Petrén.
Klubben tycker också att det är bra att rätten betonar att brottet anses vara mer allvarligt eftersom hotet riktades mot en journalist. Signalvärdet i domen är stort, då den visar utsatta journalister att det är viktigt att anmäla grova övertramp.
Förra året dödades i snitt nästan en journalist i veckan i
sitt arbete världen över enligt Reportrar utan gränser. En majoritet av dem i
länder som inte befinner sig i krig. Hundratals andra journalister skadas eller
lever under konstant hot på grund av sin rapportering. Myndigheter, kriminella
grupperingar, terrorister eller i vissa fall enskilda personer ägnar sig åt att
försöka påverka rapporteringen eller få den att upphöra helt. Detta kan och får
inte förekomma i en demokrati. Det fria ordet och pressfriheten är grundpelare
i ett välfungerande samhälle.
Kränkningar och hot mot journalister är något vi aldrig
kommer att acceptera. Vi hoppas att de av våra kollegor som utsätts söker stöd
hos arbetsgivare eller hos facket och vågar ta steget att polisanmäla brotten.
Gårdagens dom visar att det lönar sig att göra det.
Ett uttalande under rådande avtalsförhandlingar från fackklubbarna på SR, SVT och UR.Vi hyllas av våra chefer.
Lyssnar-, tittar- och webbsiffor skjuter i höjden, liksom förtroendet. I en tuff tid under pågående pandemi, har Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion visat att vi verkligen behövs och blir valda. Som källa till kunskap, för oberoende nyheter och som sällskap i en tid när allt fler isoleras från omvärlden.
Trots det har inte arbetsgivarsidan, via Medieföretagen och
Almega, visat några som helst tecken på att visa i handling hur viktiga vi är.
Varken i lönekuvertet eller på något annat sätt nu när avtalsförhandlingarna är
i full gång.
Det våra över 3600 medlemmar verkligen önskar är ökad chans till
återhämtning och bättre betalt, men det är precis tvärt om vad Medieföretagen
yrkat på inför årets avtalsförhandlingar.
Istället möts vi av luddiga formuleringar om flexibilitet, att
restiden inte längre ska räknas som arbetstid, att vi behöver göra mer
anpassningar och individuella överenskommelser mellan arbetsgivare och
medarbetare som innebär att fackens roll förminskas.
Den text som arbetsgivarsidan i förhandlingarna lagt
fram kan vi inte utläsa på annat sätt än att
vi medarbetare ska ställa upp allt mer och få sämre betalt för
det.
Vi läser att företagen vill ha fler otrygga anställningar
trots att man, vid sidan om visstidsanställningar i form av vikariat och
tidsbegränsade anställningar, redan har den mest generösa
anställningsformen av dem alla i programanställningen. Bara den
i sig är ett enormt avsteg från LAS (lagen om anställningsskydd) och
saknar motstycke på den svenska arbetsmarknaden. Varför behövs det då
fler?
Arbetsgivarna säger att de vill vara attraktiva arbetsgivare och
locka till sig de bästa, men vi frågar oss hur man kan göra det om tryggheten
och återhämtningen försämras?
Just återhämtning och möjlighet att planera sitt liv är,
vid sidan av bättre löner, det viktigaste för våra
medlemmar. Därför har vi lagt förslag på förbättringar som
verkligen gör skillnad och som skulle göra våra arbetsplatser
attraktiva. Men från arbetsgivarhåll möts vi istället av att man
vill att vi ska vara mer tillgängliga utanför arbetstid, vara
mer flexibla och jobba på mer obekväma arbetstider.
Vi har grupper av medarbetare som
vet vad det innebär att arbeta på gränsen till
de nuvarande begränsningsreglerna som reglerar hur mycket obekväm tid vi kan
arbeta. Redan i dag har de medarbetarna det tufft att få till återhämtning
och hållbara familjeliv. Att ytterligare försämra och sätta fler medarbetare i
arbete på det sättet är det inte läge för nu.
Är det något som våra medlemmar och medarbetare på public service
visar, inte minst under pågående pandemi men även annars, är ständig
flexibilitet och anpassning. Vi ställer upp för varandra och företagen, vi
ställer om våra arbetssätt snabbt, jobbar hårt och utsätter oss för risker. Vi
är lojala för att vi också älskar att göra radio och tv.
Samtidigt vill alltså företagen driva på för sämre
villkor att göra god journalistik, samhällsnyttiga program och underhållande radio
och tv. Det går inte ihop!
Återigen, vi har hyllats av våra chefer. Nu vill vi också att
Medieföretagen ska visa hur viktiga vi verkligen är, inte bara i ord utan även
i handling.
Journalistklubbarna vid Sveriges Television, Sveriges Radio och
Utbildningsradion
Unionenklubbarna vid Sveriges Television, Sveriges Radio och
Utbildningsradion
Journalistklubbens kansli jobbar hemifrån på grund av Corona-pandemin, minst fram till sista maj. Hör av er via mejl eller ring våra enskilda telefonnummer.
Coronaläget och rekommendationerna att alla som kan ska jobba hemifrån gör att Journalistklubbens kansli vid radiohuset i Stockholm är obemannat. Att plinga på dörren eller ringa kansliets växelnummer ger alltså inget svar.
Eller ring nån av oss som jobbar heltid på klubben: Johanna, ordförande: 0708-457839 (kortnr:58014) Pelle: 0703-023523 (kortnr: 41711) Martin: 0702-690392 (kortnr:74192)
I går gick Sveriges Radio ut till personalen om att medarbetare som reser privat till någon av de av UD utpekade högriskområden för Covid-19 vid hemkomst inte tillåts komma till jobbet på 14 dagar och under den perioden blir utan lön.
Journalistklubben vid Sveriges Radio har reagerat på den hårda tonen i den text som har publicerats på företagets internwebb. Vi har därför framfört vår hållning till arbetsgivaren enligt följande:
Journalistklubben anser att om man vid hemkomst (oavsett om det är en privat resa eller inte) är fullt frisk och står till arbetsgivarens förfogande ska ha rätt till lön
Skulle någon av våra medlemmar bli utan lön på grund av detta kommer vi driva det här i förhandling gentemot företaget
Vi fick under ett möte med arbetsgivaren 11 mars gehör för att informationen bör mjukas upp och även förtydligas. Mycket tyder dock på att det får bli en bedömning från fall till fall.
Det blir fler fasta tjänster på de lokala P4-kanalerna! Ett 20-tal personer ska anställas runtom i landet.
Journalistklubben har i åratal påtalat behovet av mer resurser för lokala kanaler, speciellt eftersom det är tufft att hela tiden skola in nya vikarier.
Vi på Journalistklubben på Sveriges Radio är därför glada över företagets besked om att det ska läggas mer pengar på tillsvidareanställd personal, och vi tar också till viss del åt oss av äran!
Tanken med att anställa en extra personen är att minska på behovet av tillfälliga vikarier. En anställd person på den lokala kanalen, vilket kan vara olika personer olika dagar, ska i stället hoppa in där det saknas nån.
Varje tillsättning kommer förhandlas på varje lokal kanal. Så jobbar du på en lokal P4-kanal och inte har hört nåt från er chef, så ställ frågan!
Mer semester och bättre arbetsvillkor. Det är några av sakerna som Journalistförbundet tar med i förhandlingarna inför ett nytt kollektivavtal för Public Service som ska börja gälla i april år 2020.
Det var något som kom fram när ett 100-tal företrädare för fackklubbarna inom alla avtalsområden, det vill säga exempelvis från SR, SVT, UR, TV4, dagspress, bemanningsanställda och tidskrift, samlades 3-4 december på Journalistförbundets avtalskonferens.
– Det är härligt att se det engagemang som finns. Det är tydligt att arbetsmiljö och återhämtning är viktiga frågor för förbundets medlemmarna, säger Johanna Lindblad Ahl, ordförande för Journalistklubben på Sveriges Radio.
Den första dagen var Journalistförbundets motpart, Medieföretagen, inbjudna. De talade om behovet av att ha lägre lönehöjningar och att det ska vara lättare att både anställa och att avsluta en anställning. Och att arbetstidsförkortningar inte är något som de är intresserade av.
Dag två mejslades kraven som Journalistförbundet ska ta med in i avtalsförhandlingen fram. Det talades om stressiga arbetsplatser och behov av arbetstidsförkortning. Också om en förbättrad löneprocess där facket har en tydlig plats vid bordet.
Det här är några av kraven som togs fram under detta möte:
Vår ordförande för Journalistklubben på Sveriges Radio, Johanna Lindblad Ahl, var en av de som valdes in i Journalistförbundets avtalsdelegationen, som är den grupp som ska jobba med avtalsförhandlingen under vårterminen. Vilka fler som ingår i delegationen kan du läsa här.
Löner och arbetstider diskuterades när klubben samlades.
Den 16-17 oktober hölls Journalistklubben repskap som det kallas. En förkortning för representantskap, vilket betyder att sektionernas representanter samlas. 45 peppade fackliga från Sveriges Radios alla hörn möttes!
16 motioner behandlades, de handlade om en lång rad områden. Bland annat om löner: hur löneprocessen fungerar mellan fack och arbetsgivare, och behov av att kartlägga inte bara ojämlika löner mellan kön utan även rörande etnicitet. Motionerna handlade också om tidsbegränsade anställningar, friskvårdstimme som vi menar behövs, om arbetstider, öppna kontorslandsskap och en hel del annat.
Vi står också inför avtalsförhandlingar, vårt nuvarande kollektivavtal löper ut 31 mars 2020. Gruppvis diskuterades vad vi vill i en nytt avtal bland annat när det gäller anställningsformer, arbetstider, semester, löner och kompetensutveckling.
