Nyheter från Journalistklubben på Sveriges Radio

Sveriges Radio har beslutat att spara 225 miljoner kronor och minska företaget med 180 tjänster varav 84 journalisttjänster.

– Det är ett chockartat besked att så många tjänster förvinner och ett hårt slag mot alla som jobbar på Sveriges Radio, säger Johanna Lindblad Ahl, ordförande i Journalistklubben vid Sveriges Radio.

– Det är en mörk dag för Sveriges Radio men framför allt för de duktiga journalister och andra medarbetare som kommer behöva sluta. 

Sen oktober har SJF tillsammans med Unionen, SACO och Ledarna mött företaget i löpande MBL-förhandlingar. Vid nästan 30 tillfällen under fyra månaders tid har företaget bit för bit redovisat det som visat sig vara stora organisatoriska förändringar och besparingar inom programenheten.

– Vi visste att vi skulle behöva bli färre, men att det är så många journalisttjänster som försvinner är väldigt sorgligt och överraskande, säger Johanna Lindblad Ahl.

– Det är riktigt tungt att tänka att vi kommer förlora duktiga och kompetenta kollegor. Men vi ska göra allt vi kan för att så få som möjligt ska behöva sluta ofrivilligt.

SJF har varit tydliga i förhandlingarna med företaget att om medarbetarna blir färre måste uppdraget minskas. Nu kommer redaktioner minska antalet journalister men ha kvar samma uppdrag. Färre personer ska göra samma jobb. Så blir det bland annat på lokala P4-kanaler och Ekot.

– Vi har hela tiden sagt att om vi ska bli färre så måste man också ta bort arbetsuppgifter och produktion. Vi har inte sett det i tillräckligt stor omfattning. Därför är vi riktigt oroliga för att våra medlemmar som blir kvar efter neddragningen kommer gå sönder av stress och press.

SJF har i förhandlingar fört fram synpunkter på att besparingarna borde ske så långt från mikrofonerna som möjligt och hellre i chefslagren ovanför kanal- och redaktionschefer.

Förhandlingarna har avslutats i oenighet.

– Vi är besvikna över att våra synpunkter inte tagits på större allvar i förhandlingarna hittills.

Företagets skäl till besparingarna handlar bland annat om ökade utgifter för utsändning och skärpt lagstiftning när det gäller säkerhet samt beredskapsuppdraget.

– Det är inte journalisterna och journalistiken som ska behöva betala för detta, public service behövs mer än någonsin, säger Johanna Lindblad Ahl.

Fackligt förtroendevalda för Journalistklubben på Sveriges Radio har 24-25 oktober träffats i ett representantskap. Mötet har beslutat att göra följande uttalande om besparingarna på Sveriges Radio.

Sveriges Radio står inför ett historiskt sparkrav. Företaget ska spara uppemot 250 miljoner kronor. Sveriges Radios ledning har varit tydlig med att det kommer innebära uppsägningar, vilket enligt oss kommer slå hårt mot innehållet och journalistiken.

Journalistklubben på Sveriges Radio är nu engagerad i en aktiv diskussion med företagets ledning kring besparingarna. Vi vill verka för att Sveriges Radios vision Fler röster och starkare berättelser för en större förståelse ska fortsätta att vara en ledstjärna under den här svåra processen. Vi ser det som ett löfte till alla våra lyssnare och en garant för att vi ska kunna fortsätta producera en trovärdig och kvalitativ journalistik med både bredd och fördjupning.

Sveriges Radio har en unik roll i det demokratiska samtalet och det höga förtroendet hos allmänheten har blivit tydligt under kriser som pandemin, kriget i Ukraina och terrordådet i Bryssel. Det förtroendekapitalet tillsammans med Sveriges Radios beredskapsuppdrag är det som särskiljer oss från andra medieföretag. Besparingarna får inte leda till att detta förtroende urholkas.

Vi vill att Sveriges Radio ska fortsätta spela en viktig roll för människor i hela landet. Vi möter publikens behov både som medborgare, kultur- och nyhetskonsumenter, men också som individer i en tuff tid. Vi på Journalistklubben vid Sveriges Radio kommer fortsätta att stå upp för den uppgiften. Vi är oroliga för att sparkraven på journalistiken ska hindra oss att uppfylla löftet till våra lyssnare.

Uttalande från Journalistklubben vid Sveriges Radio antaget vid representantskap 25 oktober 2023

Sveriges Radio har gått ut med att det behövs göras neddragningar på mellan 200 – 250 miljoner kronor. Av den summan behöver 130-150 miljoner sparas på programenheten, enligt SR, där all journalistik finns samlad.

Journalistklubben på SR tycker givetvis att detta är väldigt beklagligt.

Det har inletts MBL-förhandlingar mellan företaget och facken. Till att börja med hur en ny organisation för SR ska se ut.

Den inställning som Journalistklubben på SR har för våra medlemmar är bland annat:

Vi vill ha så mycket frivillighet som möjligt. Dels att personer som behöver byta arbetsuppgifter får nya uppgifter som passar den personens kompetens. Vi vill också att avgångsvederlag används så mycket som möjligt för att fler ska kunna sluta på frivilliga sätt.

Vi vill att det sparas så långt ifrån journalistiken som möjligt.

Vi vill att våra medlemmar ska ha en bra arbetsmiljö efter neddragningen. Journalisterna på Sveriges Radio jobbar redan med full fart och stort engagemang. Därför går det inte att bara dra ner antalet journalisttjänster – och göra samma sak som tidigare. Om vi måste bli färre – då måste också olika uppdrag och arbetsuppgifter tas bort. Vi vill inte se osthyvling som sparmetod.

Vi vill alltså att så få journalister som möjligt sägs upp, att de som måste sluta får så bra villkor som möjligt och att alla som jobbar kvar får en bra arbetsmiljö.

Klubbens roll är nu att i förhandlingar med arbetsgivaren så långt det går försöka minimera negativ påverkan för medlemmarna. Samt att stötta de medlemmar som har behov av det.

Du som är medlem i Journalistklubben på Sveriges Radio är välkommen att höra av dig till dina fackliga företrädare.

Vi har nu ett underskrivet nytt kollektivavtal för oss inom public service!

Det är bra att vi har fått till lönehöjningar i samma nivå som övrig arbetsmarknad. Det är inte en självklarhet om arbetsgivarna hade fått välja själva.

Höjda lägsta-löner gör att golvet höjs vilket kan pressa upp lönenivåerna generellt. Även praktikanternas löner höjs som en direkt följd av höjda lägsta-löner.

Självklart hade vi velat komma längre med exempelvis mer semester, bättre anställningstrygghet för vikarier och programanställda samt höjt OB på fredagskvällar med mera. Men vi har också lyckats avstyra försämringar som arbetsgivarsidan har velat få igenom.

Summeringen är att det nya kollektivavtalet är väldigt likt det förra, förutom när det gäller lönerna.

Överenskommelsen om nya löner betyder detta för oss på Sveriges Radio:

Lönehöjningar
4,1 procent från 1 april 2023
3,1 procent från 1 april 2024

Ersättning för OB och övertid höjs i samma takt som din löneutveckling.

Höjda lägstalöner
1350 kronor mer från 1 april 2023
3,1 procent mer från 1 april 2024

Höjda praktikantlöner
5,4 procent från 1 april 2023
3,1 procent från 1 april 2024

Höjd pension
Flexpension ger högre pension samt även möjlighet att gå ner i arbetstid när pensionen närmar sig.

Är jag garanterad en viss summa eller procent? Nej, det finns inget garanterat belopp i det nya kollektivavtalet. Vi har individuell lönesättning. Enskilda personer kan alltså både få mer eller mindre än 4,1 procent i lönehöjning i år.

Mer information om det nya kollektivavtalet finns på Journalistförbundets hemsida: sjf.se

Nya löner, och ny pensionsålder. Men annars är mycket sig likt jämfört med det tidigare kollektivavtalet.

Läs mer om det nya kollektivavtalet som berör Journalistförbundets medlemmar på SR, SVT och UR via denna länk.

Ett uttalande under rådande avtalsförhandlingar från fackklubbarna på SR, SVT och UR.Vi hyllas av våra chefer.

Lyssnar-, tittar- och webbsiffor skjuter i höjden, liksom förtroendet. I en tuff tid under pågående pandemi, har Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion visat att vi verkligen behövs och blir valda. Som källa till kunskap, för oberoende nyheter och som sällskap i en tid när allt fler isoleras från omvärlden.

Trots det har inte arbetsgivarsidan, via Medieföretagen och Almega, visat några som helst tecken på att visa i handling hur viktiga vi är. Varken i lönekuvertet eller på något annat sätt nu när avtalsförhandlingarna är i full gång.  

Det våra över 3600 medlemmar verkligen önskar är ökad chans till återhämtning och bättre betalt, men det är precis tvärt om vad Medieföretagen yrkat på inför årets avtalsförhandlingar.  

Istället möts vi av luddiga formuleringar om flexibilitet, att restiden inte längre ska räknas som arbetstid, att vi behöver göra mer anpassningar och individuella överenskommelser mellan arbetsgivare och medarbetare som innebär att fackens roll förminskas.  

Den text som arbetsgivarsidan i förhandlingarna lagt fram kan vi inte utläsa på annat sätt än att vi medarbetare ska ställa upp allt mer och få sämre betalt för det.

Vi läser att företagen vill ha fler otrygga anställningar trots att man, vid sidan om visstidsanställningar i form av vikariat och tidsbegränsade anställningar, redan har den mest generösa anställningsformen av dem alla i programanställningen. Bara den i sig är ett enormt avsteg från LAS (lagen om anställningsskydd) och saknar motstycke på den svenska arbetsmarknaden. Varför behövs det då fler?  

Arbetsgivarna säger att de vill vara attraktiva arbetsgivare och locka till sig de bästa, men vi frågar oss hur man kan göra det om tryggheten och återhämtningen försämras? 

Just återhämtning och möjlighet att planera sitt liv är, vid sidan av bättre löner, det viktigaste för våra medlemmar. Därför har vi lagt förslag på förbättringar som verkligen gör skillnad och som skulle göra våra arbetsplatser attraktiva. Men från arbetsgivarhåll möts vi istället av att man vill att vi ska vara mer tillgängliga utanför arbetstid, vara mer flexibla och jobba på mer obekväma arbetstider.   

Vi har grupper av medarbetare som vet vad det innebär att arbeta på gränsen till de nuvarande begränsningsreglerna som reglerar hur mycket obekväm tid vi kan arbeta. Redan i dag har de medarbetarna det tufft att få till återhämtning och hållbara familjeliv. Att ytterligare försämra och sätta fler medarbetare i arbete på det sättet är det inte läge för nu. 

Är det något som våra medlemmar och medarbetare på public service visar, inte minst under pågående pandemi men även annars, är ständig flexibilitet och anpassning. Vi ställer upp för varandra och företagen, vi ställer om våra arbetssätt snabbt, jobbar hårt och utsätter oss för risker. Vi är lojala för att vi också älskar att göra radio och tv.

Samtidigt vill alltså företagen driva på för sämre villkor att göra god journalistik, samhällsnyttiga program och underhållande radio och tv. Det går inte ihop! 

Återigen, vi har hyllats av våra chefer. Nu vill vi också att Medieföretagen ska visa hur viktiga vi verkligen är, inte bara i ord utan även i handling.  

Journalistklubbarna vid Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion 

Unionenklubbarna vid Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion

I går gick Sveriges Radio ut till personalen om att medarbetare som reser privat till någon av de av UD utpekade högriskområden för Covid-19 vid hemkomst inte tillåts komma till jobbet på 14 dagar och under den perioden blir utan lön.

Journalistklubben vid Sveriges Radio har reagerat på den hårda tonen i den text som har publicerats på företagets internwebb. Vi har därför framfört vår hållning till arbetsgivaren enligt följande:

• Journalistklubben anser att om man vid hemkomst (oavsett om det är en privat resa eller inte) är fullt frisk och står till arbetsgivarens förfogande ska ha rätt till lön
• Skulle någon av våra medlemmar bli utan lön på grund av detta kommer vi driva det här i förhandling gentemot företaget

Vi fick under ett möte med arbetsgivaren 11 mars gehör för att informationen bör mjukas upp och även förtydligas. Mycket tyder dock på att det får bli en bedömning från fall till fall.